Mae Hong Son – Fakta och historia

Geografiska fakta

Till att börja med så ska det sägas att Mae Hong Son inte är någon speciellt liten provins, utan mäter hela 12681 kvadratkilometer i storlek. Vad som är slående och lite förbryllande för de som inte besökt denna plats kan vara att det bara finns cirka 250 000 invånare inom denna landareal. Detta har dock sin förklaring i att det egentligen inte finns så mycket land att utnyttja för varken stadsliv eller jordbruk. Här kommer det mesta av den landareal som finns att bestå av berg och regnskog. Hur som helst finns det de som lever lyckliga högt uppe i bergen, efter gamla traditioner och livet ser nästan ut att ha stått stilla i hundra år. Själva provinsen Mae Hong Son ligger cirka 924 kilometer norr om Bangkok, vilket gör detta till en av de allra nordligaste provinserna.

I norr och väster så gränsar denna provins till Shan State, Kayah State och Kawthoolei State vilket är tre provinser i Burma. Här finns det West Thanon Thongchai bergen samt floderna Salween och Moei, som tillsammans bildar naturliga gränser mellan Thailand och Burma. I öster gränsar Mae Hong Son provinsen till Tak-provinsen och i söder ligger den i anslutning till Chiang Mai provinsen. I dessa två väderstreck är det också folder som fungerar som de naturliga barriärerna mellan de olika provinserna. Med hela 6 976 650 rai, (1 rai = 1600 kvadratmeter), i norra Thailand bestående av regnskog så beräknas denna provins att vara till 88 procent regnskog. Detta gör helt enkelt att det inte finns möjlighet till att flera människor finner arbete i denna provins.

Historiska Fakta

Territoriet Mae Hong Son provinsen var tidigare burmesiskt och tillhörde Mawkmai Staten, som var en av Shan staterna som grundades redan 1767 av Hsai Khiao som kom från en högt aktad familj i Chaing Mai. Som ett resultat av den Anglo-Siamesiska gräns kommissionen, som härstammar från 1892-93, så var Mae Hong Son distriktet tilldelad Siam. Detta var det tidigare namnet på det land som numera kallas för Thailand. Under den tiden lades också anspråk på Mängmau och Mehsakun som var distrikt på den östra sidan av floden Salween, men detta lyckades inte då dessa behölls av på den tiden Brittiska Burma.

1874 såg kungen av Chiang Mai till att uppgradera statusen av Mae Hong Son från by till stad, då han insåg den vikt som låg i denna stad utifrån en strategisk synvinkel. Här utsågs då den första guvernören i Mae Hong Son, som var Chan Ka Lay, vilken också blev förärad med titeln Phaya Singhanat Racha. Detta var en titel som har att göra med både religion samt något som också bekräftade personens integritet och maktställning i området. De flesta av de olika tempel och byggnader som kan beskådas och besökas på denna plats, härstammar från tidpunkten då Mae Hong Son blev stad istället för by.

Samhälle och religion

Då det handlar om samhälle så kommer detta att ha mycket med demografi att göra. I det fallet så finns det inte många människor i själva staden Mae Hong Son, utan detta är bara cirka 7000 invånare. Den resterande befolkningen är spridd i regionen och består till cirka 63 procent av det folk som bor i bergsbyarna. Där finns det en stor variation av folkslag vilka består av Hmong, Yao, Lahu, Akha, Karen och Lisu samt Shan. Den minsta av alla Karen-typer i Thailand är Kayan Lahwi, och detta är de mycket omtalade kvinnorna som bär alla de mängder av ringar på nacke, ben och armar. Den religion som gäller i huvudsak är buddhism, samt att cirka 5 procent av befolkning är spridda över övriga religioner.

Arbeten och sysselsättning i Mae Hong Son

I och med att denna provins är en av de minsta och minst befolkade delarna av Thailand, så kommer det heller inte att finnas speciellt mycket olika typer av arbeten. Här går i stort sett livet sin gilla gång, och människor arbetar för sitt dagliga bröd. Hur som helst finns det naturligtvis några olika saker som denna del av Thailand är känd för. Det första gällande detta är alla de olika saker som tillverkas av folket i bergsbyarna. Här handlar det om åtråvärda föremål för alla turister och människor i övriga delar av landet, samt även en mycket stor produktion av silversmycken och föremål i silver. I övrigt finns det naturligtvis risodling i mindre utsträckning, kaffeplantage och en fiskeriindustri. Många människor jobbar även inom turistbranschen där det finns många olika aktiviteter att tillgå för besökaren.